Lure coursing
Vad är lure coursing?
Lure coursing, eller LC, skulle kanske kunna översättas med hetsjakt på attrapp. Det går till på så sätt att man på ett stort fält placerar ut ett antal trissor. Därefter drar man ut en lina med en trasa fäst i änden. Linan dras fram och tillbaka runt trissorna. På så sätt kommer trasan att göra plötsliga, tvära svängar fram och tillbaka när linan sedan dras in av den motor som används. Detta ska simulera hur en hare springer då den jagas. En bana kan vara uppåt en kilometer lång, vilket ställer stora krav på hundens fysik.
Lure coursing är vinthundarnas bruksprov och är öppet för alla vinthundsraser samt ett antal vinthundslika raser ur FCI:s urhundsgrupp. Två hundar springer tillsammans och domare bedömer hur hundarna springer utifrån fem olika kriterier - rörlighet, fart, uthållighet, entusiasm samt följsamhet. Det är alltså inte nödvändigtvis den hund som kommer först i mål som får högst poäng utan den som har sprungit ”bäst”. Det är viktigt att hunden har fokus på trasan och inte genar eller på andra sätt springer konstigt. Den får inte heller störa eller ge sig på den andra hunden. Sådant beteende kan leda till diskvalifikation.
När man vill introducera sin hund för LC åker man till en träning och släpper hunden. Springer den bra kan man prova att släppa den tillsammans med en annan hund. Går detta också bra är det bara att försöka ta licens. Det gör man också på träning och det går till så att hunden springer tillsammans med en erfaren hund och en licensgivare avgör om hunden blir godkänd. Tre godkända licenslopp för minst två olika licensgivare behövs för att hunden ska få licens. När hunden väl har licens kan man anmäla den till prov, där den tävlar om certifikat och i slutändan championat.
Ytterligare information om lure coursing återfinns hos Provkommittén Lure Coursing.
Bilder
Nedan har jag samlat mina bilder från olika tränings- och provtillfällen. Klicka på bilderna för att komma till respektive album.
Idolplanscher
Här har jag lekt lite och skapat vad jag har kallat idolplanscher för ett fiktivt Team Magic Colour bestående av de hundar från just kennel Magic Colour som har deltagit i LC-prov de senaste åren. Inom LC förekommer inga lag utan varje hund springer och samlar poäng enskilt men man kan ju alltid låtsas.
2013
För egen del var 2013 ett ganska trist LC-år då Gauss lyckades med konststycket att ådra sig två separata skador på fritiden vilket gjorde att han inte kunde delta i ett enda LC-prov på hela säsongen. Desto roligare var kusin Baileys debut i provsammanhang. Det hade aldrig förekommit några tvivel om att Bailey kunde jaga trasa, det visade han tidigt på whippetracebanan och på LC-fälten gick licenstagningen som en dans. Därför var det väldigt intressant att se hur han skulle stå sig i konkurrensen på ett riktigt prov. Det fick vi snabbt reda på. Han kom till Norberg i maj som en outsider men åkte hem som en hjälte med en andraplats och ett cert i bagaget! Att det inte var en tillfällighet visade han två månader senare i Stjärnhov där han knep en fin sjätteplats.
I Norberg ställde även bror Dante upp men var kanske lite för otränad för att kunna göra riktigt bra ifrån sig. Inte blev det bättre av att han blev lottad mot en riktig kapplöpningshund i första loppet men i andra loppet blev det lite revansch med en hel del poäng.
Syster Zorba och kusin Sessan ställde upp i Stjärnhov. Tyvärr såg jag dem aldrig springa då jag jobbade som starter på motsatt fält hela dagen och resultaten var kanske inte så mycket att skriva hem om men godkända lopp är aldrig fel det heller.
2012
2012 var premiäråret för Gauss i provsammanhang. Den nytagna licensen hade legat och brännt hela vintern och när säsongen äntligen drog igång under påskhelgen i skånska Sjöbo var han på plats tillsammans med bror Dante för att för första gången springa inför domare. April i Skåne trodde vi skulle innebära en helg ute i fint vårväder men ack vad vi bedrog oss. Det var nollgradigt och det snöblandade regnet föll horisontellt under hela provdagen. Det var dock inget som hindrade de två bröderna från att med stor frenesi jaga påskharen över den skånska myllan. Gauss hade otur i sitt första lopp då motståndarhunden föll i första slaget och därefter genade kraftigt för att komma åt trasan. Detta gjorde att piloten fick köra trasan på den hunden och Gauss kom långt efter på det stora fältet och fick ägna resten av loppet åt att försöka jaga ikapp, något han gjorde med den äran och till slut kom först i mål. Lopp två bjöd inte på någon dramatik men Gauss visade sig återigen vara den starkare hunden. Medan motståndaren kroknade mot slutet av den långa banan, sprang Gauss oförhindrat på och kunde ännu en gång komma först i mål. Den ena domaren var dock snål med poängen så slutplaceringen blev en plats ungefär i mitten av resultatlistan, på exakt samma poäng som Dante!
Både Gauss och Dante hade fått blodad tand i Sjöbo och drog åstad till Västergötland för att prova på att jaga trasa på Mönarps gård utanför Falköping två veckor senare. Det gick inte så bra. Det var en ganska tråkigt lagt bana som mest påminde om rundbana. Gauss glömde trots detta bort att svänga i ett av loppen och fick låga poäng. Dante å sin sida tappade trasan i sitt andra lopp varpå han blev antastad av den andra hunden och blev nollad.
Ytterligare tre veckor senare stod de båda bröderna återigen redo att springa, den här gången på flygfältet i Söderhamn. Gauss gjorde dåligt ifrån sig även här medan Dante gjorde sitt hittills bästa prov och placerade sig på en fin niondeplats.
Gauss var den ihärdigaste MC-hunden under 2012 och gjorde en fjärde start i Norberg. Det blev även årets sämsta insats då han dels lyckades springa ner i ett dike (samma dike var för övrigt hans far Jazzo nere i) och dels lyckades han tillsammans med sin farbror Isak tappa trasan. Det hela slutade med ett ej godkänt resultat. I Norberg var även kusin Sessan på plats men inte heller hon lyckades något vidare utan placerade sig långt ner i resultaten.
Sedan var tanken att Gauss skulle få avsluta LC-säsongen i Tammsvik i juli. Så blev det inte då han blev bortlottad på grund av för många anmälda hundar. Däremot hade kusin Spike hunnit ta licens och stod beredd att försvara lagets färger. Tyvärr blev det även slutet på hans karriär inom LC då han på något sätt lyckades slå sönder ena tassen på något när han sprang. Detta ledde till en lång konvalescens men tassen har till slut blivit såpass återställd att han kan leva ett normalt liv och även springa fort rakt fram. Men LC är antagligen ett avslutat kapitel för den gode Spike.