Den första utflykten från Budweis hade gått i nordvästlig riktning. Dagen efter styrde jag kosan österut, närmare bestämt till den lilla pittoreska staden Telč. Jag hade varit där en gång tidigare, under min första vistelse i landet år 2000 och nu var det dags igen. Torget med sina renässansbyggnader är ett världsarv och det är lätt att förstå. Jag hade vissa planer på att hinna med att besöka ett eller annat småbryggeri på vägen men den tanken gav jag upp. Att ta sig till Telč är en låmngsam historia, då järnvägen dit är slingrig och farten låg. Har man dock det minsta intresse av järnvägar är det en trevlig upplevelse. Bibanan mot Telč och vidare till Slavonice vid österrikiska gränsen ansluter i Kostelec u Jihlavy där man får byta till rälsbuss.
Telč
Švejk Restaurant Telč
Efter att ha turistat lite i Telč var det dags för lunch, vilken jag intog på Švejk Restaurant Telč. Det är en turistfälla som ligger på en av tvärgränderna till torget och som namnet antyder är det en sån där restaurang med Švejk-tema. Jag har inga anteckningar från besöket men däremot ett par ölbilder. Av bilderna att döma kan man gissa att jag drack Gambrinus och Pilsner Urquell.
Pivovar Trojan Telč
I Telč finns en mindre bryggerirestaurang som jag naturligtvis var tvungen att titta in på vid mitt besök i staden. Jag har antecknat följande från den titten:
"Allting väldigt ihopsnickrat. Valde uteserveringen som mest påminde om en lekplats med enkla träbänkar isolerade med använda maltsäckar. Lékarnikova 11° Na Stojáka, ser ofiltrerad ut, ganska mycket beska, kall, men så där 11-vattnig som verkar vara modellen. Dåligt upphälld för övrigt. Kolsyra..."
Det var uppenbarligen inte mycket jag var nöjd med vid det besöket. Jag minns inte nu varför jag valde just ett 11-öl när de enligt webbsidan har många mer intressanta sorter. Kanske fanns de inte påkopplade när jag var där. Nåja, jag hade i alla fall återresan att se fram emot.
Kostelec u Jihlavy
När man åker till eller från Telč får man alltså byta tåg i Kostelec u Jihlavy, en liten ort som inte har så mycket annat att erbjuda än just möjligheten att byta tåg. Bytet på min återresa innebar en del väntan så jag gick in till själva samhället och hittade där en liten livsmedelsbutik som drevs av vietnameser. Ölsortimentet var överraskande bra så jag köpte en burk Svijanský Máz som jag tog med mig till stationen och njöt av medan jag insöp atmosfären.
České Budějovice
Krajnská 27
Väl tillbaka "hemma" i Budweis igen var det dags att beta av ännu en bryggerirestaurang av modernare snitt, nämligen Minipivovar Krajnská 27, som helt enkelt heter var den ligger. Och nu började det hända grejer... Jag har antecknat att stället var "modernt men ändå trevligt" och att servitrisen var trevlig. Men det var framför allt ölet som äntligen föll mig på läppen efter alla vattniga 11:or som hade börjat få mig att tappa hoppet.
Jag provade två öl och har antecknat följande:
- 12°: "Äntligen ett minibryggeriöl som är bra. Gräddigt skum, fyllig maltig kropp, lagom temp, inte för kolsyrigt. Synd bara på 'lyxölunderlägget' i posrlin som inte gör vad det ska. En annan ölturistgubbe (dansk) ville veta om de hade öppna jäskar, vilket de enligt svaret hade."
- Jantar 11° halvmörk: "Samma omdöme som 12:an. Ännu mer maltsmak som sig bör. Eventuellt lite vattnigare. Hade vunnit på att göras starkare, t ex 13°..."
Med facit i hand borde jag som andra öl kanske ha tagit Čertice 14°, deras helmörka öl som jag nu hittar på webbsidan. Fast å andra sidan fanns det kanske inte vid mitt besök då det är listat som en "höstspecial". Men var det här vändpunkten? Var det slut på 11-vattnet? Resten av resan skulle ge svaret.
