christianm/manolito

Till minne av en lurcher eller Gosis, jag saknar dig så!

Den här sidan är en hyllning till Manolito som var min bäste vän i drygt tio år.

Vad är det här med lurcher då? En lurcher är en blandning mellan en vinthund och en hund av en annan ras. Manolito hade mycket riktigt en vinthundsras i sig (whippet) men inte en utan hela tre andra raser, så egentligen kanske han inte var en regelrätt lurcher. Dessa tre andra raser ska enligt uppgift ha varit norsk lunnehund, norsk buhund och en lite mystisk, okänd ras, alltså inte någon av de vanligare ingredienserna i en lurcher. Kanske man kunde kalla blandningen för norsk vintspets i stället. Manolito var för övrigt född just i Norge och levde sina två första år i Kristiansund vid kusten en bit från Trondheim, innan han flyttade till Sverige.

Manolito var, som de flesta andra hundar, världens bästa hund. Han hade ett mycket stabilt psyke och var lugn till temperamentet. Fysiskt var han i det närmaste outtröttlig. Efter fyra timmars promenad ville han fortfarande leka med sin kära tyggris. Han fick dessutom ofta kommentaren att han var intelligent och framför allt vacker. Om bara uttrycket "sådan herre, sådan hund" hade stämt på oss två...

Manolito och jag levde tätt ihop och gjorde nästan allting tillsammans. Därför var det naturligtvis ett hårt slag för mig när Manolito 2008 blev sjuk och fick diagnosen Cushings syndrom, troligen orsakat av en tumör i ena binjuren. Sjukdomen gick att hålla i schack med (dyr) medicin, vilket vi gjorde i över ett års tid men till slut gav njurarna upp och det blev uppenbart att det inte gick att fortsätta längre.

Hösten 2009 blev det alltså dags för mig att ta det svåraste beslutet man kan ta som djurägare och den 6 november fick Manolito somna in på djursjukhuset. När man sitter där med det tunga huvudet i sitt knä och veterinären säger "nu är han borta" är det inte lätt att vara människa.

Kanske går det över någon gång men ännu är både sorgen och saknaden mycket stor och livet är inte vad det en gång var. Som sagt - Gosis, jag saknar dig så!

Nu skulle ju inte det här vara en elegi utan en hyllning. Därför finns här nedan länkar till några album med bilder på Manolito genom åren. Klicka på bilderna för att komma till respektive album.